Av legitimerad naprapat Fredrik Jensen, Rygg & Idrottskliniken, Lund.
Kan PRP vid avancerad knäartros minska smärta och förbättra funktionen? En randomiserad studie från 2026 visar lovande resultat hos patienter som redan väntade på knäprotesoperation. Efter tre och sex månader rapporterade PRP-gruppen bättre smärtlindring och funktion än grupperna som fick kortison eller NSAID.
Forskarna undersökte dessutom blodprover för att se om förbättringarna åtföljdes av förändringar i biologiska markörer.
Så genomfördes studien
Studien omfattade 90 patienter med knäartros av Kellgren–Lawrence-grad 3–4. Samtliga stod på väntelista för knäprotesoperation. Forskarna fördelade deltagarna slumpmässigt mellan tre behandlingar:
- Två PRP-injektioner med en veckas mellanrum.
- En kortisoninjektion i knäleden.
- Ett antiinflammatoriskt läkemedel, NSAID, i tablettform.
Totalt fullföljde 82 patienter uppföljningen under sex månader.
Mindre smärta och bättre funktion
Vid både tre och sex månader rapporterade PRP-gruppen större förbättringar i smärta och WOMAC än grupperna som fick kortison eller NSAID. WOMAC är ett frågeformulär som mäter smärta, stelhet och svårigheter med vardagliga aktiviteter vid artros.
Resultaten är särskilt intressanta eftersom deltagarna hade långt gången artros och redan var aktuella för operation. Förbättringarna gällde alltså en patientgrupp med omfattande besvär.
Blodprover visade också förändringar
Forskarna analyserade markörer i blodet med koppling till inflammation och broskets omsättning.
Efter tre månader hade PRP-gruppen lägre nivåer av bland annat COMP, MMP-3, IL-6, IL-18 och TNF-α jämfört med kortisongruppen. Samtidigt var nivåerna av sTREM2, sRAGE och TGF-β1 högre. Vissa skillnader fanns också jämfört med NSAID-gruppen, men mönstret var inte identiskt mellan jämförelserna.
Flera av skillnaderna kvarstod efter sex månader. Resultaten tyder på att symtomförbättringen kan åtföljas av förändringar i inflammationsrelaterade biologiska processer. Läs forskarnas resultat i originalartikeln.
Betyder detta att brosket återbildas?
Nej, den slutsatsen går inte att dra. Förändrade blodmarkörer visar inte i sig att nytt ledbrosk har bildats. Markörer i blodet beskriver inte heller enbart vad som händer i det behandlade knät.
Studien hade dessutom begränsningar: relativt få deltagare, sex månaders uppföljning och ingen placebogrupp. Forskarna undersökte många biomarkörer utan statistisk korrigering för multipla jämförelser, vilket ökar risken för slumpmässigt signifikanta fynd. Biomarkörresultaten behöver därför bekräftas i fler studier. Källa: studiens metodbeskrivning.
Vad innebär resultaten för patienter med knäartros?
Studien ger stöd för att PRP kan ge symtomlindring även vid avancerad knäartros. Däremot visar den inte att PRP botar artros eller undanröjer behovet av knäprotes.
För patienter som väntar på operation väcker resultaten därför en relevant fråga: kan PRP bidra till mindre smärta och bättre vardagsfunktion under väntetiden? Studien ger ett lovande, men ännu inte slutgiltigt, svar.
Läs hela den vetenskapliga artikeln
Lacko M, Awad O, Matúška M med flera. Journal of Orthopaedic Surgery and Research, 2026.
https://link.springer.com/article/10.1186/s13018-026-07013-w