Hälsporre – Plantar fasciit – går det att behandla?

av Fredrik Jensen, verksam i Lund. (Uppdaterad 20230129, uppdaterat effekten av olika typer av stötvåg)

Vi är många som har drabbats av hälsporre, plantar fasciit eller plantar fasciitis, vilket alla är olika namn på samma sak. Smärtan sitter på insidan av hälen och det gör ofta ont att ta de första stegen på morgonen. Jag själv har varit drabbad och hade då smärtan i båda fötterna. Av naturliga skäl har jag därför tittat lite extra på denna smärtåkomma för att se vad som är den mest lämpade behandlingen. Som naprapat har jag stött på fler och fler patienter som har drabbats och frågan är om det inte är vanligare idag än vad det var för 20 år sedan?

I artikeln kommer jag att visa hur du själv praktiskt på bästa sätt kan och bör behandla din egen hälsporre.

OBS! Detta är en pågående artikel så jag kan när som helst ändra innehållet i texten. En del saker är heller inte klara och jag lägger in dessa när jag har haft tid att göra bilder samt video.

Nu erbjuder även Fredrik Jensen Shockwave / Stötvåg som behandling i Lund. (Det har varit mycket effektivt och upp till 90% blir smärtfria på 3-6 behandlingar)

Det finns även PRP, Hyaluronsyra samt EPTE som behandling. (PRP och Hyaluron används även vid artros.)

Boka tid för behandling genom att trycka här!

Vad är hälsporre?

Namnet plantar fasciit föreslår att det är en inflammation av senan under foten som går från hälbenet fram mot tårna. Men är det verkligen en inflammation? Det finns många studier där vävnadsprover har tagits på patienter med hälsporre och där har forskarna sett att det mycket sällan finns inflammationsceller i området. Det är däremot vanligt att vi säger att det är en inflammation, vilket alltså inte är sant om vi utgår från de studier som har gjorts. Nu blir säkert många förvånade men det är ett faktum. Inflammation är enligt minst 5 studier inte vanligt vid plantar fasciit. Om det inte finns inflammationsceller finns det inte heller någon inflammation.

Hälsporre är det namn vi ofta har gett åkomman på svenska, var kommer det namnet från?

Där senhinnan under foten fäster in på hälbenet kan det bli en överbelastning. Det bildas kalk där senan fäster in. Det kan med tiden bli en liten knöl som bildas och det är det vi kallar hälsporre. Men det är långt ifrån alla som får denna knöl. Och ont gör det ändå. Studier visar att de 15% som har plantar fasciit inte har någon knöl s.k. hälsporre. Och det finns många, 46%, som går runt och har en hälsporre utan att ha ont… Hmmm!

Det finns andra studier bl.a. en där de kontrollerade med ultraljud. Där hade 31% med diagnosen hälsporren verkligen en hälsporre, medan 26% av smärtfria personer går runt med hälsporrar. Ytterligare en studie visade att 50% av de med diagnosen “hälsporre” hade en fysiskt förekommande hälsporre medan symtomfria personer hade det till 27%. Vi kan av dessa studier konstatera att det är fler som har en knöl på hälbenet, en s.k. hälsporre, än de som har fått diagnosen hälsporre, men det kanske inte betyder så mycket ändå.

Smärtan sitter vid insidan av hälen och då speciellt när du går eller står. Smärtan blir ofta mindre efter att du har gått en stund, men inte alltid. Jag kommer att hänvisa till senan och menar då plantarsenan/hinnan som den kallas (plantarfascian). Vilket fritt översatt betyder fotsulans bindvävsplatta.

BILD fotsulan där jag pekar ut vart smärtan sitter

Det finns i princip två olika inflammationsfaser. Det ena kallar vi det akuta och det andra den kroniska fasen.

Akut inflammation: Det är ett omedelbart och den första reaktion som kroppen gör vid en skada av kroppens vävnad. Det är en snabb reaktion som kan pågå i minuter, timmar eller några dagar. Det är en speciell celltyp som kallas neutrofil granulocyt som i huvudsak är inblandade vid akuta inflammationer. (Du hittar mer information om dessa här http://sv.wikipedia.org/wiki/Neutrofil_granulocyt) Dessa kommer jag inte gå in något mer på då det här skall försöka vara en praktisk artikel för vanliga personer, inte medicinska akademiker.

Kronisk inflammation: Är en inflammation som har pågått under en längre tid. Det kan vara veckor eller månader där vi har en aktiv inflammation, vävnadsförstoring och reparation på samma gång. De huvudsakliga celler som är inblandade i kronisk inflammation är makrofager, lymfocyter och plasmaceller. Du kan slå upp alla dessa på Wikipedia om du vill ha mer information om dessa celler. De är alla en del av vårt immunförsvar och aktiva vid kroniska inflammationer.

Just dessa celler som jag här ovan har nämnt är mycket ovanliga fynd när forskarna har tittat på vävnadsprover hos patienter med plantar fasciit.

Det viktigaste fyndet i dessa studier var att de såg att huvudproblemet med vävnaden var att vävnaden hade misslyckats med att läka inte en inflammation. Det betyder att den behandling som är bäst är den som inriktar sig på att göra så att senan under foten har störst möjlighet att självläka.

Forskning har visat att tjockleken på hinnan under foten är betydligt tjockare på personer som har plantar fasciit än normala personer. Senan är nästan dubbelt så tjock på personer med plantar fasciit, vilket är ett mycket intressant fynd. Sedan jag började med mitt diagnostiska ultraljud kan jag bekräfta att det nästan alltid är en förtjockad plantarsena/hinna när patienterna har ont.

Vilken funktion har senan under foten?

Senan under foten har flera olika funktioner. Den viktigaste är dock att stödja fotvalvet. På bilden kan du se hur fotvalvet går och vart senan går. Det är ganska lätt att själv föreställa sig vad som händer med foten vid belastning och hur senan förhindrar att fotvalvet trycks samman.

Bild på foten där vi ser foten obelastad här uppe till vänster samt belastad till höger. Du kan då se att foten förlängs samt att fotvalvet blir mindre. Det gör att fotsulans muskler och senor får en ökad belastning. Det gula strecket på den högra bilden visar fotförlängningen, vilket i detta fall är en helt normal förlängning.

Det har gjort flera studier på fotvalvets sena där forskarna har skurit av senan och sett vad som har hänt. (Det är inget vi gör på levande personer utan det har utförts på döda personer som har donerats sin kropp till forskning.) Det forskarna har sett är att fotvalvet radikalt sjunker samman och att dämpningsförmågan av foten ej längre fungerar. Senan är med andra ord mycket viktig för foten och kroppens stötdämpning. Det finns också reflexer i foten som gör att knä, höft och ryggens samt magens muskler spänns på rätt sätt.

Men senan under foten stöder också hålfoten på ett annat sätt. Och det är på ett vis som jag personligen tror har stor betydelse för utvecklingen av plantar fasciit. Senan går nämligen fram och fäster in på tårna. Det innebär att om du lyfter på tårna så kommer senan att spännas och foten drar sig samman. Hålfoten blir högre och stabilare.

Bild som visar att hålfoten blir större om vi lyfter på tårna. Det innebär att senan/muskeln under foten kommer att spännas.

Se videon om hur du utför övningen “the short foot” genom att trycka på filmen här ovan

Vi hittar 26 ben i varje fot, det finns också extra ben s.k. sesamben, men dessa räknas normalt sett inte när vi räknar ben. Det finns 19-20 muskler i varje fot, beroende på om vi räknar in muskeln extensor hallucis brevis som en egen muskel eller inte. Vi hittar också 33 leder i varje fot där allt måste fungera för att vi skall ha en bra och jämn rörelse.

Slutligen har vi också 106-107 ledband i varje fot, beroende på vilken källa vi använder samt hur de delar in ledbanden.

Så det är fantastiskt att foten ändå fungerar så bra som den gör men visar också att vi rent mekaniskt har en avancerad konstruktion längst där nere och som pga vårt sittande idag inte längre används naturligt.

Har du problem med löpning skall du gå till denna hemsida, https://posemethod.com/ På denna sida hittar du en Rysk/Sovjet forskare som visar att alla bra löpare landar på framfoten när de springer, inte på hälen. På sidan hittar du videos och artiklar som visar hur du själv skall göra för att springa på ett naturligt sätt. Nämnde jag att alla barfotalöpare springer på detta sätt? För det är det enda naturliga sättet att få naturlig stötdämpning av foten.

Tillbaka till plantar fasciit!

Hur länge pågår plantar fasciit?

Det är ett naturligt förlopp som kan hålla i sig i många, många år men det brukar till sist ge med sig. Forskningen ger inte några klara besked om tiden från start till slut men ungefär 1 ½ – 2 år är en vanlig tid.

Däremot finns det studier som visar hur lång tid det tar att bli frisk efter att behandlingen har startat.

Det som går att säga att de flesta personer återhämtar sig helt och hållet efter ungefär 5 månader efter att behandlingen har inletts.

Vilka behandlingar finns?

Det finns ett stort antal behandlingar.

Vilken behandling är bäst?

De jag tar fram här under är de som jag enligt studier anser är bäst.

Har jag inte skrivit om behandlingen är anledningen att den antingen inte är så effektiv eller att det inte finns studier som visar att de är effektiva. Det svåra är också att säga exakt vilken behandling ensamt som är bäst då flera ofta samtidigt används.

Det finns behandlingar som tex att du bär ett speciellt skydd över natten som är lika effektivt som att ha inläggssulor. Men det känns “klumpigt” att ha ett sådan skydd på sig över natten när vi enkelt han ha en sula i våra skor. Sulan hjälper också till med att biomekaniskt stabilisera upp kroppen under resten av dagen.

Det finns fler behandlingar, här under ser du en lista som visar de vanligaste:

• Hälkuddar
• Fixeringsskydd under natten
• Relativ vila/ minska på träningen
• Antiinflammatorisk medicin
• Kortisoninjektioner
• PRP Platelet Rich Plasma
• Stretching av vaden
• Stretching av fotsulan
• Ortopediska inlägg
• Tejpning av fotsulan
• Shockwave therapy / Stötvågsbehandling
• Ultraljud
• Massage
• Magnetsulor
• Akupunktur
• Triggerpunkter
• mm

Jag kommer att gå igenom de som har visat sig ha bäst resultat och som det finns studier som kan bekräfta.

Jag kan inte rekommendera kortisoninjektioner. De kan hjälpa mycket bra på kort sikt men den långvariga påverkan på senan av kortison är inget som är bra. Tittar vi på studier för tennisarmbåge kan vi se att de som hade fått kortisoninjektioner hade negativa reaktioner 5 år efter behandlingen, vilket inte fanns på kontrollgruppen som ej fått kortisoninjektioner. När det finns andra alternativ som enligt studier är bättre är kortisoninjektion absolut inte det första alternativet. En ultraljudsguidad kortisoninjektion kan utföras, vilket ökar sannolikheten för att bra resultat och med en minskad risk för att senan skall drabbas negativt. I första hand rekommenderas de andra behandlingarna.

Stretching av fotsulan

Bäst av allt har vi stretching av fotsulan eller rättare sagt senan under foten. Det finns en bok som handlar om detta “The 5-Minute Plantar Fasciitis Solution” av Jim Johnson. Det är inte nödvändigt att köpa denna bok då jag visar de stretchövningar som rekommenderas och som även finns med i boken.

Det har även kommit några fler studier sedan boken publicerades som ytterligare stödjer Shookwave therapy / stötvågsbehandling. Det har kommit studier som visar att vi inte kan dra sönder senan när vi stretchar foten. Den troliga mekanismen är att draget i senan sätter i gång en läkning utan att senan har gått sönder. Oavsett mekanism, visar studier att bara du gör övningen är du bra inom 5 månader. (Tillägg 20170906: När vi gör denna övning så sträcker vi ut m. flexor hallucis longus. Det är en muskel under foten som böjer stortån mot fotsulan. Denna muskel är ofta stel vilket gör att stortån ej kan böjas uppåt. Det gör att biomekaniken i foten förändras vilket i sin tur ändrar fotens rörelse. Detta kan göra att plantarsenan överansträngs och vi får ont under foten. En alternativ förklaring till att denna stretch fungerar kan vara att vi ökar rörelsen i denna muskel. Kolla därför videon noga hur du skall göra för att få med dig stortån vid töjningen av foten. Hallux limitus kallas detta problem om du själv vill googla.)

Teknik 1 – visar vänster fot

4. Dra stortån uppåt/bakåt och försök att dra med dig hela foten bakåt inte bara tån. Du kan också samtidigt aktivt lyfta tån uppåt och även föra upp hela foten som om du försöker stretcha vadmuskulaturen.

7. Du håller denna position i 7-10 sekunder.
8. Repetera 10 gånger tre (3) gånger om dagen, morgon – middag – kväll.
9. Gör det på morgonen innan du börjar gå, alltså så fort du vaknar och innan du skall gå ur sängen.
10 Har du suttit under en längre tid är det också lämpligt att du gör denna stretch.

Jag har gjort en liten video som visar tekniken jag pratar om

Video hur övningen för stretch av fotsulan utförs

Det är nödvändigt att du gör denna stretch i minst 8 veckor. När patienter säger att det inte fungerar eller att de inte har blivit bättre, handlar det nästan alltid om att det INTE har gjort stretchen varje dag och oftast inte mer än några dagar i följd och på sin höjd i några veckor innan de ger upp.

Du får räkna med att du inte blir bra med en gång utan det tar sin tid, du MÅSTE fortsätta i minst 8 veckor, tre gånger om dagen.

Teknik 2 och 3

Bäst och snabbast att beskriva är att du tittar på videon för att förstå övningen.

Sitta på tårna och även att rulla fram och tillbaka.

Video som visar alternativa och dynamiska sätt att stretcha fotsulans muskler.

Tejpning av fotsulan

Det har i Sverige utvecklats en tejpteknik (Malmö metoden) som har visat sig mycket effektiv och som skall göras innan patienten har fått ortopediska inlägg.

Nu kan patienten direkt köpa ett par inlägg som hindrar foten från att hamna i fel position och det är Superfeet som har dessa inlägg. Det kommer att passa 95% av alla utan någon speciell gjutning. Det är dock viktigt att rätt bredd på sulor provas ut till patienten. Mer om detta under Ortopediska inlägg.

Tejpningens nackdel är att huden lätt blir irriterad men det ger en snabb avlastning vid problem. Går du mycket barfota är tejpning att rekommendera.

Att använda tejpunderlag/klister ökar vidhäftningen och också risken för hudirritation.

(Jag jobbar inte med att tejpa foten utan ger EPTE, PRP, stötvågsbehandling och/eller Dry-needling som behandling.)

Teknik 1

Även här är det bäst att du kollar på videon flera gånger för att förstå och enklast se hur du skall göra. Det underlättar också om någon annan kan hjälpa till med tejpningen.

Att få hjälp av en terapeut som kan tejpa är naturligtvis det som är bäst. Men då denna artikel handlar om självbehandling visar jag hur du själv skall tejpa dig.

Video tejpning av fotsulan med Malmö metoden. Sök på youtube efter tejpning av Malmömetoden då jag inte har hunnit göra någon video.

Teknik 2

Här använder jag Kinesiotejp för att ge stöd åt foten. För mig har denna tejpning varit mycket lättare att lägga på samt har även upplevts som enklare och mer effektivt.

För många kommer detta att vare den metod som är lättast och snabbast. Dock har jag inte sett någon studie på denna tejpning.

Se video för kinesiotejpning av fotsulan. Jag har ännu inte gjort någon video.

Ortopediska inlägg

Ortopediska inlägg är bra men har i studier inte visat sig vara lika effektiva som att stretcha fotsulans sena. Det finns också en debatt om hur en sula skall gjutas; stående med belastning eller liggande och obelastad.

Sedan handlar det också om själva tekniken att bygga upp sulan. Skall hålfoten stödjas eller skall vi hindra hälbenet att rotera in eller både och?

Jag rekommenderar att du snabbt skaffar dig inlägg som kommer från Superfeet. Det är standardinlägg som bygger på avgjutningar av en stor mängd patienter. När forskarna undersökte skillnaden på de olika avgjutningarna såg dessa fotspeciallister att 80-85% hade mer eller mindre samma sula. De andra 10-15% behövde olika bredd på sulorna. Vi kan säga att 95% av alla kommer att klara sig mycket bra med ett par Superfeet sulor.

Sulorna skall också samla ihop den fettkudde som finns under hälen, vilken är mycket stötdämpande, så att hälen återfår sin normala dämpning. Detta avlastar också trycket på benhinnan som kan vara smärtsam vid hälbenet.

Dessa hindrar hälbenet från att rotera in och på det sättet hjälper vi senan under foten att stabiliseras men vi hindrar den inte från att arbeta, vilket ett hålfotsinlägg gör.

Inlägg hjälper så skaffa dessa så fort det går.

Shockwave therapy / Stötvågsbehandling (Extracorporeal shock wave therapy (ESWT))

Är en terapi som har funnits ganska länge men det är endast under de 5 senaste åren som patienter har börjat prata om denna terapiform och även frågat efter den. Anledningen är förmodligen det dyra pris som denna utrustning har och därmed är det många terapeuter som inte har denna utrustning.

Stötvågsbehandling har i studier visat sig vara mycket effektiva med att stimulera kroppens egna läkningssystem. Det blir en ökad blodcirkulation och näringstillförsel, som hjälper vävnaden att läka. Tryckvågen får hjärnan att tro att vi slår sönder ärrvävnad, vi kan säga att vävnaden akutiseras och då skapas det på nytt små inflammationer. Detta gör att hjärnan sätter igång läkningsprocessen och på så sätt behandlas åkomman.

 Den exakta förklaringsmekanismen är inte helt känd men vi kan i studier se att behandlingen är effektiv och det är det som är det viktigaste.

Behandlingen tar i sig inte speciellt lång tid. En körning tar runt 3-5 minuter, men det tillkommer tid för ett besök både innan och efteråt.

Behandlingen bör repeterar mellan 5-8 dagar och det brukar hjälpa med 3-6 behandlingar.

Behandlingen kan vara något smärtsam men är absolut inte outhärdlig. Räkna med att du kan vara öm i foten dagen efter.

Under de närmsta 24 timmarna bör du inte belasta foten kraftfullt och du skall inte göra några explosiva rörelser.

En ny studie (”Comparison between radial and focused types of extracorporeal shock-wave therapy in plantar calcaneal spur: A randomized sham-controlled trial”) kom ut nu i början av 2023 där de jämförde de två typer av stötvåg som finns. Radiell eller fokuserad stötvåg. De jämförde båda typerna med placebobehandling. De konstaterade att både varianterna av stötvåg fungerade signifikant överlägset och bättre än placebobehandling. Radiell stötvåg var något bättre än fokuserad stötvåg i denna studien.

Nu erbjuder även Fredrik Jensen Shockwave / Stötvåg som behandling. (Det har varit mycket effektivt och upp till 90% blir smärtfria på 3-6 behandlingar). Vi använder radiell stötvåg.

PRP Platelet Rich Plasma finns också som ett exklusivt alternativ.

Dry-needling och behandling av hälsporre:

En nyligen publicerad meta-analys av Dry-needling och dess effekt kom här i somras (2017).

Meta-analys publicerad på Medline, tryck här för att läsa studien.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5571851/

”The aim of this meta-analysis was to assess the effects of MTrP needling in the treatment of patients with plantar heel pain. The pooled estimates of all seven included trials using a random-effects model showed that MTrP needling significantly reduced the VAS score and was associated with a similar success rate for pain compared with control. Moreover, the improvements of pain relief were maintained throughout the 12-month follow-up, which indicated that this treatment offered long-term effectiveness. The incidence of adverse events was comparable between MTrP needling and control groups.”

Slutsatsen är att det både finns en kortsiktig vinst och ett långvarigt resultat vid behandling med Dry-needling.

Slutsats:

• Stretcha fotsulan enligt anvisningarna här i artikeln
• Skaffa inlägg från Superfeet
• Tejpa gärna foten tills du har skaffat inlägg eller om du går mycket utan skor.
• Prova gärna shockwave, EPTE, Dry-needling eller PRP.
• Det var det hela. Jag hoppas nu att du själv sätter fart och behandlar din fot. Kom ihåg att det är du som har ont och det är du som själv har ansvar för din egen kropp.

Teknikerna som jag här har gått igenom fungerar så fundera inte, utan börja med att stretcha din fot redan idag.

Lycka till!

Fredrik Jensen

Legitimerad naprapat i Lund