Rygg & Idrottskliniken är en privatklinik belägen i Lunds hjärta. Vi möter och hjälper dagligen personer med olika smärtproblem.
Titta gärna runt på de Behandlingar vi erbjuder.
Vi har nu även ultraljudsguidade injektioner med PRP och hyaluronsyra.
Ledbrosk är den släta och glatta, lågfriktionsdämpande, stötdämpande strukturen som täcker de inre ytorna av en led. Ledbrosk är en glatt och hal yta. I alla fall när det är en normalt fungerande led. Synovialmembranet är ledkapselns innersta hinna som ansvarar för produktionen av ledvätska, ledens naturliga smörjning. Både ledbrosket och synovialmembranet är rikt försedda med hyaluronreceptorceller. Hyaluronsyra binder lätt till hyaluronreceptorceller där den fungerar som en hinna mellan ledvätskan och ledbrosket, vilket ger ledsmörjning och stötdämpning (Sirin et al., 2018). Effektiv ledsmörjning är beroende av hyaluronsyrans viskoelastiska egenskaper. Viskositeten är i sin tur direkt relaterad till molekylvikten för hyaluronsyra.
En minskning av molekylvikten för hyaluronsyra, sänker dess viskositet vilket resulterar i;
Den hyaluronsyra som vi använder, Hyalur, har en mycket hög molekylvikt (HMV).
Hyaluronsyra uppvisar en rad positiva egenskaper. Det fungerar i första hand som ett ledsmörjmedel. På grund av sin mycket trögflytande struktur stöder den ledutrymmet vilket möjliggör ytterligare stötdämpning. Dessutom reglerar hyaluronsyra proteinsyntesen och fungerar som en renare av fria radikaler. Fria radikaler är mycket reaktiva, instabila celler som kan orsaka patologiska sjukdomsprocesser i en led (Ziskoven et al., 2010).
Traditionellt framställdes hyaluronsyra med hjälp av tuppkammar. Men detta har nu i stor utsträckning ersatts av en process som kallas biojäsning. Biofermentering använder specifika bakteriekulturer för att producera en syntetisk hyaluronsyralösning. Biofermentering har en högre säkerhetsprofil och är mer kostnadseffektiv än hyaluronsyra framställd med tuppkammar och är därför nu den föredragna produktionsmetoden. Tidigare var det en risk för allergiska reaktioner då en del personer var allergiska mot fåglar. Med den nya framställningsmetoden är allergiska reaktioner ytterst ovanliga.
Lateral epikondylit eller vanlig extensor tendinopati (vanligen känd som tennisarmbåge, musarmbåge och numera också padelarmbåge) är ett mycket vanligt tillstånd som orsakar smärta på utsidan av armbågen. Forskning tyder på att tennisarmbåge årligen påverkar mellan 1–3% av befolkningen (nhs.uk, 2020).
Det är det vanligaste klagomålet hos personer som uppvisar ihållande armbågssmärta, vilket står för två tredjedelar av fallen. Kvinnor och män drabbas lika ofta, där det vanligaste åldersintervallet är mellan 35–54 år.
Tillståndet ses som en "överbelastningsskada". Det är vanligt hos människor som ägnar sig åt racketsporter (därav namnet), men också hos personer som regelbundet lyfter vikter eller har manuella eller repetitiva arbetsuppgifter (som målare, murare och snickare). Men det drabbar idag också väldigt många som sitter framför datorn.
Det är många som lider av smärta från artros och har svårt att få hjälp.
Men finns det hjälp att få?
En del säger att det inget finns att göra och att ledbrosket inte växer tillbaka, men är det sant?
Det enkla svaret är nej. Många kan bli hjälpta med sin smärta och det är oftast det som räknas.
Jag har nu i några år arbetat med PRP (Platelet Rich Plasma) och kan säga att det går att få hjälp med sin artros.
Men som allting annat hjälper det inte alla, en 10-15% blir inte hjälpta, men 85-90% kan markant sänka sin smärta.
Det finns nu också möjlighet att få injektioner med hyaluronsyra det som populärt kallas tuppkam.
En behandlingsserie om 3-5 injektioner med 1 veckas mellanrum är det rekommenderade. Hyaluron kan också kombineras med PRP/ACP
För att säkerställa att injektionen sker på rätt plats använder Fredrik Jensen sig av diagnostiskt ultraljud där vi ser var nålen befinner sig och injektioner sker på rätt plats.
Legitimerad naprapat Fredrik Jensen är utbildad på:
