Semestertider.

Vi önskar er alla en härlig sommar.

Fredrik Jensen är tillbaka vecka 26.

Online-bokningen är öppen för bokning.

av legitimerad naprapat Fredrik Jensen

Kärt barn har många namn.

Med den explosion av spelare av padel som har skett har det också skett en klar ökning av patienter som söker för att de har ont på utsidan av armbågen. Padel är ett enkelt och socialt spel där det går att komma igång och spela väldigt fort.

Det har lett till att många har ökat sin träningsmängd till 4-6 pass i veckan och det har skett relativt fort. Efter ungefär 3-6 månader börjar problemen med armbågen komma.

Symptomen är att det gör ont att slå till bollen när du spelar men också alldagliga saker som att greppa en kaffekopp, plocka ur disken och greppa något.

Det är inte ovanligt att det också finns en känsla av svaghet.

Här på Rygg & Idrottskliniken använder jag ultraljudsdiagnostik för att undersöka muskeln som fäster in på armbågen. Ultraljudsundersökningen visar ofta att patienten har bristningar i senan som fäster in i armbågen. Denna skada måste få tid att läka. Men då så många tycker att padel är så roligt har de fortsatt att spela. Ofta har ett s.k. epikondylitband används för att avlasta fästet. Vilket är bra men en negativ sak är att man fortsätter att spela för mycket.

• Aktiv vila i 4-6 veckor är att rekommendera.
• Att kolla över sin teknik är också en nödvändighet för att inte drabbas igen i framtiden.
• Därefter gäller det att gradvis åter introducera padel där du kanske spelar 1 ggn/vecka de första 2-3 veckorna och sedan lägger till ett pass med 2-3 veckors mellanrum.
• Går du för snabbt fram är det en stor risk att du kommer att drabbas igen.

Hur behandlar jag?

PRP-behandling

av legitimerad naprapat Fredrik Jensen (uppdaterad 2021-01-24) Diverse vetenskapliga studier: tryck här för att läsa

Hjälp för artros? Läs här under.

Vad är PRP?

PRP står för Platelet Rich Plasma och utvinns från ditt eget blod. Det innebär att det ej är ett läkemedel. Det är din kropps egna tillväxtfaktorer som används, inget konstgjort medel. Det gör att det ej heller blir några allergiska reaktioner, vilket kan ske med läkemedel.

PRP kallas även Autologous Blood eller Autologous Conditioned Plasma (ACP).

PRP aktiverar kroppens egna naturliga läkande egenskaper, för att reparera skadad vävnad som muskler, senor och ligament. I laboratorier har det visats att också broskvävnad kan återbildas. Dock har det av naturliga skäl varit svårt att påvisa på levande personer. I en laboratoriemiljö kan försöksdjur användas där dessa sedan avlivas och ledbrosket kan studeras. Då har forskarna sett att även ledbrosk kan återskapas. När det gäller människor är det inget som kan undersökas på detta sätt. Vi kan inte ta ihjäl människor för att titta i leden och vi kan inte heller göra artroskopi, för det kommer i sin tur att accelerera artrosen. Däremot användes MRT för att försöka se en ökning av ledbrosket men det är en teknik som ej är tillräckligt känslig, för att upptäcka små förändringar.

EPTE eller EPI vad är det?

EPTE (Percutaneous Electrolysis Therapy) och EPI (Electrolysis Percutaneus Intratissue) är två tekniker som bygger på samma princip. Ursprunget kommer från den spanske fysioterapeuten José Manuel Sánchez Ibánez. Han såg under OS-92 att alla aktiva som han undersökte hade kroniska senbesvär. Normalt behandlades detta med antiinflammatorisk medicin. Vilket visat sig felaktigt då forskningen visat att det istället beror på att det är för lite inflammation. Det medför att kroppens egna läkande mekanismer ej aktiveras tillräckligt. Senproblem är orsakade av nedbrytningsprocesser i senan som ej läker. Det är inflammationsprocessen som aktiverar denna läkning. Genom att skapa en kontrollerad inflammationsprocess läker de kroniska skadorna.

José Manuel Sánchez Ibánez utvecklade metoden EPI. EPTE är en senare metod och kommer från ett konkurrerande företag. Den stora skillnaden att med EPTE används ej lika mycket ström, vilket patienterna upplever som mindre smärtsamt. Resultatmässigt är det ingen skillnad.