Knäledsartros- knäartros – förslitningar i knäleden
RISKFAKTORER – TECKEN OCH SYMPTOM – DIAGNOS – BEHANDLING – INJEKTIONER
Vad är knäledsartros?
Artros i knät (knäledsartros eller knäartros) orsakar smärta, stelhet och crepitationer (en krasande känsla) i knäleden. Detta kan associeras med svullnad och känslan av att knäleden viker sig. Hur exakt dina symtom visar sig kommer att variera beroende på artrosens art och svårighetsgrad. En röntgenundersökning krävs för att fastställa svårighetsgraden och stadiet av din artros.
En del patienter har ganska lite smärta smärta under vissa aktiviteter, som att gå upp på övervåningen och sitta på huk för att plocka upp något. En akut uppblossning kan dock orsaka svår smärta och är ofta förknippad med betydande svullnad. Enkla aktiviteter som att gå kan allvarligt påverkas och du kan uppleva smärta på natten som kan väcka dig.
Det finns inget specifikt botemedel mot artros, men ett träningsprogram kan avsevärt förbättra din smärta och funktion. Om du upplever smärta är det av värde att under en kort period sänka aktivitetsnivåev (ca 2 veckor). Fullständig vila hjälper sällan vid knäartros är det viktigt och att hålla sig aktiv och rörlig.
Känner du att du inte har kontroll över din smärta och att ett träningsprogram inte har hjälpt? Då kan det vara lämpligt att få en ultraljudsguidad injektion för att lindra din smärta. Jag rekommenderar att injektioner följas upp med ett träningsprogram och behandlingar som tex stötvågsbehandling, dry-needling och/eller akupunktur.
Hyaluronsyra- och PRP-injektioner är ett alternativ till kortisoninjektioner och har visat sig vara ett effektivt alternativ till kortison. Hyaluronsyra och PRP fungerar bäst för mild till måttlig knäartros hos aktiva individer. Men även allvarligare former av artros kan bli hjälpta, det är lägre sannolikhet för att få ett lyckat resultat desto allvarligare artros du har. Totala knäproteser är reserverade för patienter i ett framskridet stadium av artros som inte förbättras med injektioner och träning.
Vilka är symtomen på artros i knäet?
Symtomen på artros i knäet är:
- Smärta, svullnad och stelhet i knäleden
- Smärta och begränsningar i knäets rörelseomfång, dvs böja och räta ut knät
- Ökad knäsmärta och stelhet när du stiger upp på morgonen (detta varar normalt i mindre än 30 minuter).
Om detta låter som din smärta, läs vidare nedan…
Vilka andra tillstånd kan härma artros i knäet?
Om detta inte låter som din smärta finns det andra tillstånd som kan efterlikna smärtan av knäartros, såsom:
- Patellofemoralt smärttillstånd (knäsmärta)
- Meniskskada (brosk)
- Patellatendinopati (hopparknä)
- ITB-friktionssyndrom (löparknä)
- Pes anserinus bursit
Artros i knäet vs Patellofemoralt smärttillstånd
Knäartros orsakar smärta, stelhet och svullnad i leden, särskilt på morgonen, medan patellofemoralt smärttillstånd inte är förknippad med morgonsmärta och stelhet. Knäartros orsakar ofta smärta på sidorna av knät, medan patellofemoralt smärta orsakar smärta mer på framsidan (främre delen) av knät.
Knäartros kan orsaka smärta vid de flesta viktbärande aktiviteter, medan patellofemoralt smärttillstånd oftast ger problem när du går nedför, som till exempel trappor eller nedförsbackar.
Artros är den vanligaste muskuloskeletala patologin i världen och drabbar upp till 15 % av alla människor (Hubbert et al., 2018). Artros är vanligare i de viktbärande lederna i den nedre extremiteten (höft, knä, fotled och stortå). Den vanligaste leden som drabbas av detta degenerativa och progressiva tillstånd är knäet.
Artros i knäet tros uppstå när ledbrosket utsätts för upprepade perioder av ökad belastning. Med tiden kan ökad belastning leda till att ledbrosket blir tunnare och tunnare. Så småningom kan brosket slitas bort till den punkt där benen i lårbenet och skenbenet kommer i kontakt. Denna ben-på-ben-kontakt kan vara mycket smärtsam.
Knäleden är omgiven av en ledkapsel. Den inre ytan av denna kapsel kallas synovialmembranet. Detta synovialmembran kan bli irriterat och inflammerat på grund av artrosförändringar. När synovialmembranet blir inflammerat kallas det synovit. Synovit är den främsta orsaken till uppblossande smärtor i samband med artros i knäet.
Vilka är riskfaktorerna?
Riskfaktorer, beskrivna av Katz et al. (2021), vanligtvis förknippad med artros i knäet inkluderar:
- Ålder. Det finns ett positivt samband mellan ålder och utveckling av knäartros. Det uppskattas att 30 % av alla personer över 45 år kommer att ha vissa tecken på artros i knäet på röntgen.
- Kön. Kvinnor är mer benägna att utveckla artros i knäet. En stor studie visade att 19 % av kvinnorna är drabbade, jämfört med 13,5 % av männen.
- Kroppsvikt. Att öka kroppsmassan har visat sig öka risken för artros i knäet. Personer med ett kroppsmassaindex (BMI) över 30, har rapporterats ha dubbelt så stor risk att utveckla knäartros jämfört med personer som inte är överviktiga.
- Tidigare trauma mot knät ökar risken för att utveckla artros i knäet. Gamla trauma har rapporterats stå för 12 % av alla fall av artros i knäet.
- Svaghet i musklerna i höften och låret resulterar i dålig kontroll över knät. Med tiden kan detta leda till degenerativa förändringar i knäet.
- Långa perioder av olämpligt tryck på knäleden kan också leda till artros.
- Upprepade perioder av överdriven, högintensiv träning, utan tillräcklig benstyrka kan leda till en artrosförändring i knäet.
Hur vet man om man har artros i knäet?
Artros i knäet är ett progressivt, degenerativt tillstånd. Det betyder att det sakta blir värre med tiden. Inledningsvis kanske du bara märker enstaka episoder av knäsmärta och stelhet. Vanligtvis är smärta och stelhet i samband med artros i knäet värre först på morgonen och känns bättre när du väl går upp och rör på dig.
Med tiden kan dessa intermittenta episoder av smärta och stelhet bli mer regelbundna eller börja påverka aktiviteter i det dagliga livet inklusive promenader, träning eller knästående. Du kan också märka en förändring i formen på ditt knä (detta kallas bendeformitet). Detta är ett vanligt symptom när vi ser en väletablerad artros i knäet.
Smärtan i samband med artros i knäet kan vara svår att lokalisera. Patienter rapporterar vanligtvis en dov, diffus värk djupt i knät.
Hur diagnostiseras artros i knäet?
Nyckeln till framgångsrik behandling är att få rätt diagnos.
En formell diagnos av artros i knäet kräver en röntgen. En röntgen kan bedöma svårighetsgraden av den degenerativa förändringen i knät och kan begäras snabbt och enkelt av din läkare. Detta är vanligtvis en mycket snabb process eftersom väntetiderna för röntgenbilder ofta är korta. Ibland kan din läkare också begära en serie blodprover. Detta för att utesluta andra orsaker till knäsmärta som reumatoid artrit. Det finns möjlighet att få röntgen privat, även magnetkamera.
Intressant är att artros som vi kan se på röntgen inte alltid korrelerar med symtom. Som tidigare diskuterats orsakas många symtom förknippade med artros av synovit. Synovit syns inte på röntgen, men synovit kan väl bedömas med diagnostisk ultraljudsundersökning.
På Rygg & Idrottskliniken har legitimerad naprapat Fredrik Jensen möjlighet att göra en diagnostisk undersökning med ultraljud.
BOKA ONLINE GENOM ATT TRYCKA HÄR!
Även om diagnostiskt ultraljud inte kan se djupt inuti ditt knä, avslöjar det värdefull information om tillståndet i de yttre delarna av din knäleden och eventuell svullnad eller synovit som kan finnas i din knäled (Wakefield et al., 2000; Kaeley et al., 2020).
Hur behandlar vi artros i knäet?
Även om det inte skulle vara troligt att vända artrosförändringar i knäet är det möjligt att hantera symtomen, öka flexibiliteten och styrkan i knäet och bibehålla funktionen.
De flesta som lider av artros i knäet svarar positivt på träningsprogram. Träningsprogram spelar en viktig roll i behandlingen av artros i knäet. Vetenskapliga bevis finns för att bibehållande av styrka och flexibilitet hjälper till att minska försämringen av artros (Hunter et al., 2009).
Träningsprogram behandlar artros genom att öka styrkan i de omgivande musklerna i knä och höft, öka flexibiliteten i knäleden och öka balansen och stabiliteten i benet. Detta uppnås genom att använda en kombination av övningar. Du kan också kompleterra med manuella tekniker inklusive mjukdelsmassage, ledmobiliseringar och akupunktur. Stötvåg kan också vara en behandling som kan lindra dina problem av artros.
Här är några av de bästa tipsen som du själv kan prova för att minska din smärta och stelhet:
- Vila eller ändra aktiviteter som orsakar din knäsmärta.
- Starta med ett träningsprogram för att stärka dina muskler och försöka öka rörligheten.
- Ibland kan en kort kur med Alvedon hjälpa, rådfråga först din läkare.
- Försök att gå ner i vikt. Detta kommer att hjälpa till att minska trycket på dina knä.
Vad händer om konservativ behandling inte fungerar?
Om du fortfarande upplever smärta trots självhanteringstekniker (is, receptfria mediciner och skonsam rörelse) och träningsprogram (ofta i form av mjukdelsmassage, ledrörelser, akupunktur och styrkeövningar och stretchingsövningar) så kan en ultraljudsguidad injektion vara lämpligt.
Under en ultraljudsstyrd injektion används en ultraljudsskanner för att i realtid visualisera nålen och styra den till dess avsedda mål. Forskning har visat att denna teknik är betydligt mer exakt, resulterar i färre komplikationer efter injektion och ger bättre resultat än anatomiskt guidade injektioner (Maricar et al., 2012).
Alla knäinjektioner som genomförs på Rygg & Idrottskliniken är ultraljudsstyrda.
Det finns en mängd vetenskapliga bevis för att stödja användningen av guidad injektionsterapi vid behandling av artros i knäet. Forskning understödjer tillämpningen av olika injicerbara produkter för att behandla detta tillstånd. Dessa kommer att diskuteras nedan.
Ultraljudsstyrd kortisoninjektion
Kortison är ett gammalt och väletablerat läkemedel som vanligtvis används för att behandla artros i knäet. Denna starka injicerbara antiinflammatoriska medicin blandas ofta med en kortverkande lokalbedövning för att ge snabb smärtlindring (ofta under den första behandlingsdagen).
Många patienter upplever en markant minskning av smärtan och en snabb återgång till tidigare funktionsnivåer efter en kortisoninjektion. På grund av detta tillstånds degenerativa och progressiva karaktär är det dock inte alltid möjligt att du som patient upplever någon lindring.
Forskning har visat att vid en allvarlig artros har du betydligt mindre chans att minska dina symptom (Maricar et al., 2012) vid en behandling.
Modernare forskning har också visat att kortisonets effekt är kortvarig och att det finns en risk för att kortisonet ytterligare bryter ner ditt ledbrosk. Enstaka kortisoninjektioner har emellertid en låg risk för sekundära skador. (Vi utför kortisoninjektioner på Rygg & Idrottskliniken men är restriktiva med dessa).
Om du inte har blivit hjälpt av eller inte vill ha kortisoninjektioner har du fortfarande två evidensbaserade alternativ att välja.
Ultraljudsstyrd hyaluronsyrainjektion
Hyaluronsyra har den dubbla rollen som ett antiinflammatoriskt läkemedel och en ledstödjande funktion. Hyaluronsyran härmar ledernas naturliga smörjning vilket gör att rörelser kan ske med en minskad friktion. Men hylurosnsyran ger också en direkt stötdämpande effekt.
Denna injektionsteknik har visat sig vara kliniskt effektiv för att minska smärta och öka funktionen för patienter som lider av artros i knäet efter bara en injektion och kan vara i upp till 180 dagar (Baron et al., 2018). Hyaluronsyra har inga kända skadliga effekter på knäleden och kan upprepas var 6:e månad om symtomen återkommer efter en inledande serie injektioner. Anekdotiskt kan detta profylaktiska behandlingsförlopp vara till stor nytta för att hantera smärta, bibehålla knäfunktionen och fördröja operationen. Det finns olika preparat att använda sig av.
Forskning har visat att ultraljudsstyrda hyaluronsyrainjektioner är mindre smärtsamma än oguidade injektioner och kan bevara leden och förhindra att du behöver få en knäprotes (Lundstrom et al., 2019. Patakioutis et al., 2020).
På grund av de skyddande effekterna hos hyaluronsyrainjektioner främjar American Medical Society for Sports Medicine (2015) användningen av hyaluronsyrainjektioner för patienter som lider av artros i knäet och i synnerhet för patienter mellan 40 och 60 år.
Ultraljudsstyrda PRP injektioner
Ultraljudsstyrda PRP-injektioner behöver en mindre mängd av ditt blod för att kunna framställas. Ditt blod placeras sedan (i en specialiserad spruta) i en centrifugeringsmaskin. Blodet centrifugeras i hög hastighet vilket separerar de olika komponenterna från varandra (röda blodkroppar och plasma).
Trombocyter innehåller höga nivåer av tillväxtfaktorer som används i regenereringsfasen av vävnadsläkning. Denna koncentrerade plasma återinjiceras sedan i knäleden vilket resulterar i en naturlig läkningsprocess . Dessutom har den injicerade plasman ytterligare antiinflammatoriska egenskaper som hjälper till att minska smärtan och symtomen förknippade med artros.
Forskning har visat att PRP resulterar i kliniskt signifikanta minskningar av smärta och återgång av funktion hos patienter som lider av artros i knäet (Xing et al., 2017; Raeissadat et al., 2014).
Vidare har forskning visat att PRP-knäinjektioner kan öka broskvolymen på baksidan av knäskålen, minska synovit och återställa menisk integritet (Raeissadat et al., 2020).
Knäledsaspiration
Det är mycket vanligt att artros i knäet är förknippat med svullnad. Om din terapeut diagnostiserar knäledssvullnad samtidigt som den diagnostiska ultraljudsskanningen genomförs kan du också erbjudas en aspiration. En aspiration innebär att vi tömmer ditt knä på den onödiga ledvätskan, innan injektionen utförs.
Avlägsnande av svullnad i knäleden kan hjälpa till att öka knäledens rörelser och bidra till att ytterligare minska din knäsmärta. Även om svullnaden i vissa fall kan återkomma, kan lättnaden från att dränera knäet vara avsevärd (Maricar et al., 2013).
Forskning har också visat att ultraljudsstyrda aspirationer är betydligt effektivare och ger upp till 200 % mer vätska än aspirationer som genomförs utan vägledning (Wilmer et al., 2009). Sker detta i samband med att du skall få en injektion får du denna procedur utan extra kostnad.
Oavsett vilket injektionsalternativ som passar din situation bäst, är det viktigt att påbörja ett träningsprogram inom de första två veckorna. Detta hjälper till att åtgärda de underliggande orsakerna till din smärta och försök att korrigera dessa, vilket minskar risken för ytterligare symptomökningar.
Kombinationsinjektioner
Idag har det blivit vanligare och vanligare att PRP och hyalursonsyra kombineras under ett och samma tillfälle. En metastudie där 7003 patienter var med visade att det var en stor statistisk evidens för att kombinationen PRP och Hyalurronsyra var det effektivaste alternativet. På andra plats kom PRP ensamt. Att kombinera verkar både ge en kortsiktig effekt av hyaluronsyran samtidigt som PRP ger den långsiktiga effekten. Resultatet är bättre än om vi injicerat de var och en för sig.
Vad händer om injektionsbehandling inte fungerar?
Om injektionsbehandlingen inte har varit effektiv och du redan har genomfört ett träningsprogram är det bästa att du diskuterar vidare behandling med en ortoped specialicerad på knä. I de fall där knät har blivit allvarligt degenerativt och har misslyckats med att svara på konservativa behandlingsalternativ, kan kirurgisk ingrepp krävas. Detta kan vara i form av en artroskopi (nyckelhålsoperation) eller en total knäprotes.
Vad vill du ha hjälp med? Fyll i och tryck på SKICKA
Vetenskapliga artiklar
- Baron, D., Flin, C., Porterie, J., Despaux, J. & Vincent, P. 2018, “Hyaluronic Acid Single Intra-Articular Injection in Knee Osteoarthritis: A Multicenter Open Prospective Study (ART-ONE 75) with Placebo Post Hoc Comparison”, Current therapeutic research, vol. 88, pp. 35-46.
- Dedes, V. 2020, Knee osteoarthritis: Comparison between ultrasoundguided and landmark- guided hyaluronic acid injection in terms of perceived pain.
- Hubert, J., Weiser, L., Hischke, S., Uhlig, A., Rolvien, T., Schmidt, T., Butscheidt, S.K., Püschel, K., Lehmann, W., Beil, F.T. and Hawellek, T., 2018. Cartilage calcification of the ankle joint is associated with osteoarthritis in the general population
- Hunter, D.J. & Bierma-Zeinstra, S. 2019, “Osteoarthritis”, The Lancet, vol. 393, no. 10182, pp. 1745-1759.
- Katz, J.N., Arant, K.R. & Loeser, R.F. 2021, “Diagnosis and Treatment of Hip and Knee Osteoarthritis: A Review”, JAMA : the journal of the American Medical Association, vol. 325, no. 6, pp. 568-578.
- Kaeley, G.S., Bakewell, C. & Deodhar, A. 2020, “The importance of ultrasound in identifying and differentiating patients with early inflammatory arthritis: a narrative review”, Arthritis research & therapy, vol. 22, no. 1, pp. 1-10.
- Lundstrom, Z.T., Sytsma, T.T. & Greenlund, L.S. 2020, “Rethinking Viscosupplementation: Ultrasound‐ Versus Landmark‐Guided Injection for Knee Osteoarthritis”, Journal of ultrasound in medicine, vol. 39, no. 1, pp. 113-117.
- Maricar, N., Callaghan, M.J., Felson, D.T. and O’Neill, T.W., 2013. ”Predictors of response to intra-articular steroid injections in knee osteoarthritis—a systematic review”. Rheumatology, 52(6), pp.1022-1032.
- Raeissadat, S.A., Ghorbani, E., Sanei Taheri, M., Soleimani, R., Rayegani, S.M., Babaee, M. & Payami, S. 2020, “MRI Changes After Platelet Rich Plasma Injection in Knee Osteoarthritis (Randomized Clinical Trial)”, Journal of pain research, vol. 13, pp. 65-73.
- Raeissadat, S.A., Rayegani, S.M., Hassanabadi, H., Fathi, M., Ghorbani, E., Babaee, M. & Azma, K. 2015, “Knee Osteoarthritis Injection Choices: Platelet- Rich Plasma (PRP) Versus Hyaluronic Acid (A one-year randomized clinical trial)”, Clinical medicine insights. Arthritis and musculoskeletal disorders, vol. 2015, no. 2015, pp. 1-8.
- Trojian, T.H., Concoff, A.L., Joy, S.M., Hatzenbuehler, J.R., Saulsberry, W.J. & Coleman, C.I. POSITION STATEMENT AMSSM Scientific Statement Concerning Viscosupplementation Injections for Knee Osteoarthritis: Importance for Individual Patient Outcomes.
- Wakefield, R.J., Gibbon, W.W., Conaghan, P.G., O’Connor, P., McGonagle, D., Pease, C., Green, M.J., Veale, D.J., Isaacs, J.D. & Emery, P. 2000, “The value of sonography in the detection of bone erosions in patients with rheumatoid arthritis: A comparison with conventional radiography”, Arthritis & Rheumatism, vol. 43, no. 12, pp. 2762-2770.
- WILMER L. SIBBITT, J., ANDRES PEISAJOVICH, ADRIAN A. MICHAEL, KYE S. PARK, RANDY R. SIBBITT, PHILIP A. BAND & ARTHUR D. BANKHURST 2009, “Does Sonographic Needle Guidance Affect the Clinical Outcome of Intraarticular Injections?”, The Journal of Rheumatology, vol. 36, no. 9, pp. 1892-1902.
- Xing, D., Wang, B., Zhang, W., Yang, Z., Hou, Y., Chen, Y. & Lin, J. ”Intra-articular platelet-rich plasma injections for knee osteoarthritis: An overview of systematic reviews and risk of bias considerations”.
- Zhang, Q. & Zhang, T. 2016, “Effect on Pain and Symptoms of Aspiration Before Hyaluronan Injection for Knee Osteoarthritis: A Prospective, Randomized, Single-blind Study”, American journal of physical medicine & rehabilitation, vol. 95, no. 5, pp. 366-371.