ALLA BOKNINGAR SKALL AVBOKAS SENAST 24 TIMMAR INNAN FÖR ATT EJ FAKTURERAS FULLT UT fredrik@ryggochidrottskliniken.se

Höftartros vad är det och hur kan jag få hjälp?

Vad är höftledsartros?

Höftledsartros är en vanlig orsak till smärta i höfter och ljumskar och påverkar ofta personer över 50 år. Höftledsartros är ett progressivt, degenerativt tillstånd som påverkar ledens strukturella uppbyggnad. Med tiden påverkas brosket inuti leden (ett skyddande stötdämpande lager som bekläder skelettytan, som minskar friktion och ger fri rörelse) och blir skadat. Om upprepade belastningar av ledytan får pågå, kommer de oskyddade benytorna att komma i kontakt med varandra. Detta gör att leden blir inflammerad och därefter ytterligare skada brukar inträffa. Detta kan också göra mycket ont. Skelettet är också beklätt av benhinna som är mycket smärtkänsligt. Under brosket hittar vi denna benhinna. Brosket skyddar dock benhinnan och skelettet när vi har en frisk led.

artros i höftled behandlas med PRP eller hyaluronsyra

Vilka är symtomen på höftledsartros?

Symtomen på höftledsartros är:

  • Smärta i din höft/ ljumske framför allt när du sitter eller tar på dig strumpor, skor eller liknande.
  • Smärta under normala dagliga aktiviteter såsom att klä sig, promenera och trädgårdsarbete.
  • Smärta efter en period av vila som att ställa sig upp efter att ha suttit på en stol eller att gå ur sängen på morgonen.
  • Stelhet/minskad rörlighet när du försöker föra ditt knä mot din bröstet.

Vilka övriga smärttillstånd kan härma höftledsartros?

Om du inte tycker att symptomen här ovan verkar passa in på dig så finns det andra smärttillstånd som kan misstas för höftledsartros.

Dessa inkludera ofta.

  • Iliopsoas tendinopati/bursit (höftböjaren)
  • Femoroacetabulär inklämmning (impingement)
  • Trokanterit.

Höftledsartros eller Trokanterit

Höftledsartros är ofta associerad med smärta i ljumskområdet. Detta i motsats till Trokanterit, vilket ej är ett ledproblem utan smärtan sitter på höftens utsida eller bursa (slemsäck) placerad på utsidan av höften.

Höftledsartros är vanligt hos äldre patienter. Det är väldigt smärtsamt och det är ofta patienten också känner av stelhet.

Trokanterit förekommer i alla åldrar och kan bero på många faktorer, inklusive dålig muskelkontroll eller statiska kroppshållningspositioner. Trokanterit är oftast ej associerad med stelhet i höftleden.

Vad är höftledsartros?

Höftledsartros är ett mycket vanligt problem som huvudsakligen påverkar medelålders människor och uppåt. Den exakta orsaken är okänd.

Emellertid har starten för höftledsartros blivit förknippad med många olika faktorer som till exempel:

  • Ökad kroppsvikt
  • Ålder
  • Tidigare trauma, operationer eller betydande skador som till exempel en fraktur i höftleden
  • Dålig biomekanik och muskelsvaghet
  • Tidigare skada eller trauma och långa perioder av olämpligt tryck på en led
  • Medfödd eller genetiskt tillstånd såsom höftledsdysplasi
  • Sport och/eller arbete där leden har blivit överdrivet belastad över många år
Anatomi höftleden

Höftleden är en ”kulled” och är omgiven av en ledkapsel och ligament (ledband). Artros påverkar huvudsakligen ledbrosket. Detta brosk kallas hyalint brosk och hittas på änden av lårbenet (ledhuvudet) och ledhålan. Ledbrosket gör att en glatt, friktionsfri och stötdämpande yta bildas på skelettet.

Artros medför att ledbrosket blir tunnare och att ledbrosket börjar brytas ner. Detta innebär att det underliggande benet inte längre skyddas. Benhinna klär allt ben i kroppen och är mycket smärtkänsligt. När ledbrosket försvinner kommer benhinnans smärtfiber att aktiveras och det kan göra mycket ont. Detta orsakar inflammation och svullnad i leden. Denna inflammation orsakar en begränsning av rörelse och kan ge en betydande smärta.

Ledkapseln blir ofta också påverkad och blir inflammerad. Detta kallas synovit. Synovit är mycket smärtsamt och kan få dig att halta och kan påverkar dina normala vardagliga aktiviteter som att gå upp och ner för trappan eller gå in och ut av en bil.

Begränsningen i höften och den tillhörande smärtan kan också avsevärt begränsa din förmåga att utföra dina hobbyer som trädgårdsarbete, gå långa promenader, cykla och jogging. En vanlig begränsning som jag ofta får höra, är att patienter uttrycker saknaden av att de inte längre kan leka med sina barnbarn då det gör för ont.

Hur vet du om du har höftledsartros?

Höftledsartros är normalt en tillväxande sjukdom som blir värre ju längre tiden går. Det är också ofta som smärtan långsamt kommer krypande, under en längre tidsperiod. Ibland händer det att något som verkade trivialt och en ofarlig incident när det hände senare utlöser smärtan. Till exempel att snubbla, vrida sig eller missa ett trappsteg.

Du kommer att börja märka din höft känner stelhet och är smärtsam när du skall göra saker som att sätta på dig din skor och strumpor eller av att gå i och ut ur bilen. Smärtan är känner du normalt sett i ljumsken. Men kan också kännas på framsidan eller utsidan av lårbenet ner till knäet.

Klassiskt är att artros symtom är värre på morgonen eller efter inaktivitet och känns mindre när du börjar röra dig och gör normala aktiviteter. Efter en längre tids aktivitet brukar det emellertid dock göra ont igen.

Artrossmärta är normalt övergående och du kommer ha bra dagar och dåliga dagar. Likväl kan det komma perioder där artrosen akut blossar upp och kan hålla i sig i flera veckor till månader men dessa lungnar ner sig med relativ vila och medicinering.

När utvecklingen av höftartrosen fortskrider kan du känna att din rörelse i höftleden blir mer och mer begränsad samt att morgonstelheten blir värre. Det är också vanligt att du börjar halta och får smärta även på natten.

röntgenbild ländrygg och bäcken och höftled

Hur är diagnosticeras höftartros?

Att få rätt diagnos är viktigt för att säkerställa för att du inlett den rätta behandlingsplanen för dig.
Höftartros diagnostiseras på röntgen. Din läkare på vårdcentralen kan skicka dig på röntgen. Väntetiden är normalt sett kort för att få slätröntgen. Din läkare kan också ta ett antal blodprover för att utesluta andra sjukdomar. Det till exempel vara reumatiska sjukdomar.

Det finns också privata alternativ för att få en röntgen.

Utifrån en röntgen kan det också göras en bedömning av i vilket stadie artrosen befinner sig i. Det kan vara mild, måttlig eller allvarlig. Det är dock viktigt att förstå att det som syns på röntgen inte korrelerar med hur mycket smärta och rörelseinskränkning som du känner. Det är det inte ovanlig att en patient har svår smärta men minimal artros på röntgen. Det är det också välkänt att många patienter över 40 år har artrosförändringar på röntgen men upplever inte smärta.

Legitimerad naprapat Fredrik Jensen använder sig av diagnostiskt ultraljud för att undersöka din led och de omkringliggande vävnaderna. Då kan vi se både muskler, leder, ledkapsel, senor och slemsäckar. Fredrik gör också en bedömning om det finns några anatomiska hinder för att utföra en säker injektion.

Ett diagnostiskt ultraljud är utmärkt för att differentiera mellan övriga lokala orsaker till din höftsmärta som en röntgen inte kommer att upptäcka, till exempel :

  • Höftböjare och gluteal tendinopati
  • Bursit
  • Muskelbristning
  • Adduktor tendinopati

Forskning har visat att ultraljudsundersökning har en hög känslighet för att upptäcka tidiga ledförändringar såsom synovit, som kan vara ansvarig för smärtan du känner vid artros (Wakefield et al, 2000. Gurjit et al, 2020).

Ultraljudsundersökning

Hur behandlar vi artros i höften?

Det är det inte möjligt att reversera den strukturella förändring som har inträffat i leden vid höftartros. Det finns dock en del forskning som visat att det kan ske men det är ännu för tidigt för att säga att det går.

Träning spelar en nyckelroll i behandlingen av artros för alla leder och höften är inget undantag. Forskning föreslår att genom att bibehålla en bra rörlighet och styrka runt leden, kan hjälpa till att bromsa sjukdomsutvecklingen (Hunter et al, 2009).

Det är det inte ovanlig att du upplever en muskelsvaghet när du har artros. Dina muskler är en av kroppen viktigaste stötdämpare. Och de muskler du har runt höften är inget undantag. Det är därför viktigt att du tränar upp dina sätesmuskler, höftböjarmuskler, benmuskler samt din bålstabilitet.

Höftledsartros kan svara mycket bra på träning och manuell behandling vilket gör att det är det första du verkligen skall prova. Detta inkluderar fysisk träning, olika manuella tekniker som stretching, dry-needling, akupunktur, manipulationsbehandling.

Här är några tips som du kan prova själv, om du inte redan har gjort det :

  • Försök att gå ner i vikt (om du är överviktig) – detta kan ge en betydande påverka på din smärta och funktion
  • Vila från eller ändra på de aktiviteterna som du känner förvärrar din smärta
  • Börja med ett inledande försiktigt styrketräningsprogram
  • Ta enkla smärtstillande medel som paracetamol (alvedon). (Av olika anledningar som jag kommer att skriva om i en annan artikel, skall du vara mer restrektiv med antiinflamatorisk medicin. Även om du upplever att du har mindre smärta. Går du på antiinflammtorisk medicin orsakad av någon underliggande sjukdom skall du alltid följa det som din läkare har ordinerat)

För rådgivning angående dina mediciner skall du alltid rådfråga och prata med din läkare.

Vad skall du göra om den vanliga behandlingen ej fungerar?

Om du fortfarande har ont och alla konservativa alternativ har varit misslyckader finns det några andra behandlingsmöjligheter att välja på.

Ultraljudsguidade injektioner är ett av dessa alternativ och bör övervägas om smärtan:

  • Väcker dig på natten
  • Förhindrar dig från att göra vanliga dagliga aktiviteter som att promenera
  • Du har för mycket smärta för att kunna komma igång med sjukgymnastik eller annan träning

Legitimerad naprapat Fredrik Jensen utför ultraljudsguidade injektioner. Detta för att säkerställa att injektionen kommer rätt och att inga andra strukturer skadas. En höftledsinjektion räknas som en avancerad och svår injektion och utan ultraljudsguidning är träffsäkerheten ganska dålig. Med ultraljudsguidning ser vi i realtid var nålen befinner sig och kan guida in den i leden med mer eller mindre 100% träffsäkerhet.

Syftet med injektionerna är att minska din smärta och stelhet så att du kan komma igång med träning men också dina vanliga dagliga aktiviteter. Injektioner skall emellertid inte vara den enda åtgärden utan skall följas med att du börjar att följa ett sjukgymnastiksprogram.

På Rygg & Idrottskliniken rekommenderar vi injektioner med PRP eller hyaluronsyra (tuppkam). För störst effekt kan ibland kan både PRP och hyaluronsyra kombineras och injiceras samtidigt. Störst effekt fås vid mild till måttlig artros. Det är också högre verksamhet ju yngre patienten är. Fredrik Jensen utför också ultraljudsguidade kortisoninjektioner.

Vid allvarligare artros och/eller stigande ålder så behövs oftast flera injektioner för att få ett lyckat resultat. Men sannolikheten är trots det lägre än för yngre personer med mindre allvarlig artros. Likafullt innebär det inte att du ej kan bli hjälpt. Emellertid måste förväntningen på hur mycket mindre smärta du får vara lägre.

Leker med sina barnbarn

Kortisoninjektioner

Kortisoninjektioner utförs för att minska smärtan och på kort sikt är det oftast ett bra resultat. Det långsiktiga resultatet är dock tveksamt. Kortison är en hämmande substans och bidrar ej till läkning.
Men för att kunna dämpa smärtan så att du kommer igång med ett träningsprogram så kan detta vara ett alternativ för dig.

Kortison är starkt antiinflammatorisk och kan ge snabb smärtlindring. Hur länge smärtlindringen varar från en kortisoninjektion varar varierar avsevärt och det är det inte möjligt att förutsäga hur länge en injektion kommer att hålla. Mindre allvarlig artros ger ett längre hållbart resultat. Patienter med allvarlig artros och för överviktiga så är det oftast inte något långvarigt resultat som uppnås med kortisoninjektioner.

Hyaluronsyra – tuppkam

Hyaluronsyra är ett naturligt förekommande ämne inuti kroppen. Den har antiinflammatoriska egenskaper och hjälper till att smörja samt bidrar även med stötdämning i leden. Det åter fler och fler studier som visar att hyaluronsyra ger smärtlindring hos aktiva patienter, som inte är överviktiga. Hyaluronsyra kommer att injiceras under ultraljudsvägledning för att garantera att hyaluronsyran kommer på rätt lokalisation. Läs mer om hyaluronsyra här.

PRP – Platelet Rich Plasma

PRP är blodkroppar som utvinns från ditt eget blod. På svenska säger vi plodplättar. Dessa blodplättar innehåller tillväxtfaktorer som skickar signaler till hjärnan om att skadade celler skall bytas ut mot nya friska celler. Detta kallas regenerering och ingår i det som kallas Regenerativ medicin. Regenerativ medicin går ut på att använda celler som bygger och och läker. Kortison kan vara mycket effektivt men har en hämmande och tyvärr nedbrytande effekt. Kortison har också haft svårt att visa att det finns en långvarig effekt.

PRP ger en effekt som växer över tiden. Vid 1 månad är resultatet bättre än för kortisoninjektioner och hyaluronsyra. Vid 3, 6 och 12 månader är resultatet i de flesta studier bättre än för hyaluronsyra och betydligt bättre än kortison.

Kombinationen PRP och hyaluronsyra verkar vara en ännu mera potent kombination. Tyvärr finns det för få studier för att vi just nu kan säga att det är överlägset. Det verkar emellertid som kombinationen är mycket bra. Den erfarenhet jag själv har av att sätta denna kombination, är att det ger en bättre effekt än att sätta dem var för sig.

Läs gärna mer om PRP och artros här.

För att säkerställa att Vi injicerar PRP på rätt lokalisation sker injektionen under ultraljudsvägledning,

Hur många kortisoninjektioner kan man få?

Patienter frågar ofta hur många kortisoninjektioner vi rekommendera . Arthritis Research Council (ARC) föreslår inte mer än tre kortisoninjektioner per år , med minst 3 månader mellan varje injektion. Detta kan dock variera. Vi utför kortisoninjektioner på Rygg & Idrottskliniken men är restriktiva med dessa.

Hur många PRP och hyaluronsyra injektioner kan man få?

PRP och hyaluronsyra EJ är nedbrytande så finns det ingen begränsning för hur många injektioner som du kan få. Dock är det ingen mening med att sätta injektioner om smärtan och stelheten inte blir bättre. Normalt behövs tre injektioner för att få ett tillfredsställande resultat. I många studier används endast en injektion. Dock är det en högre sannolikhet att lyckas om vi sätter 3-5 injektioner. Längre fram kan en ny serie eller enstaka injektioner vara av stort värde för att förbättra eller bibehålla ett resultat.

Vad gör jag om en injektion ej fungerar?

Om det finns betydande artros i höften och en serie av injektioner ej hjälper kan, tyvärr, nästa steg vara ett besök hos en ortopedkirurg som kan avgöra om höftleden kan behöva bytas ut. Men innan du funderar på operation är injektioner ett alternativ som du bör prova.

För mer information fyll i formuläret här under och tryck på skicka (berätta vad du vill ha hjälp med) eller så kan du boka en tid för konsultation i vår ON-LINEBOKNING

Andra smärttillstånd runt höftleden:

  • Iliopsoas tendinopati/bursit
  • Trokanterit
  • Proximal hamstring tendinopati
  • Femoroacetabulär höftimpingement (FAI)

Vad vill du ha hjälp med? Fyll i och tryck på SKICKA

4 + 13 =