Skador i rotatorcuffen – symptom och hur dessa behandlas

BOKA ONLINE GENOM ATT TRYCKA HÄR!

ANATOMI – SYMPTOM – ORSAKER – DIAGNOS – INJEKTIONER

Vad är smärta i rotatorcuffen?

Rotatorcuffsmärta är en vanlig orsak till axelsmärta hos patienter i alla åldrar. Den beskriver ett spektrum av tillstånd som påverkar rotatorcuffsenorna såsom bristningar, svullnader och kalkinfällning. Dessa kan uppstå efter ett fall, en idrottsskada men kan också börja utan uppenbar anledning. Risken för rotatorcuffsmärta ökar med åldern.

De flesta rotatorcuffsmärtor försvinner med förändring av vår dagliga aktivitet och att ett träningsprogram initieras. Om smärtan inte förbättras är en ultraljudsguidad injektion mycket effektiv för rotatorcuffsmärta.

Det finns några injektionsalternativ beroende på vilken typ av rotatorcuffsproblem du lider av, dessa inkluderar kortison, blodplättsrik plasma (PRP) och barbotage procedurer.

Vilka är symptomen på rotatorcuffsmärta?

Symptomen på rotatorcuffsmärta är:
• Smärta på utsidan av överarmen. Smärta kan sprida sig till framsidan av axeln (även in i bröstet) och baksidan av axeln till skulderbladet.
• Smärta förvärras genom att lyfta armen åt sidan och över huvudhöjd, särskilt om en tyngd ligger i handen
• Svaghet i axeln, särskilt när armen sänks från en överliggande position.

Om detta låter som din smärta, läs vidare…

Vilka andra tillstånd kan efterlikna smärta i rotatorcuffen?

Om detta inte låter som din smärta finns det andra tillstånd som kan efterlikna smärtan av rotatorcuffsmärta som:
1. Förkalkade senor
2. Frusen skuldra
3. Inklämning/impingement
4. Subakromial bursit
5. Axelledsartros

Rotatorcuffsmärta vs frusen axel?

Rotatorcuffsmärta och frusen skuldra orsakar båda betydande smärta i axeln, men frusen skuldra är också förknippad med betydande stelhet, såväl som smärtan. Frusen skuldra är också ett progressivt tillstånd, dvs smärtan blir värre övertid, utan någon uppenbar anledning. Frusen skuldra påverkar personer i åldern 40-60 år, medan rotatorcuffsmärta kan drabba människor i alla åldrar.

Anatomin

Rotatorcuffen består av fyra muskler i axeln.

Dessa är:
• supraspinatus,
• infraspinatus,
• subscapularis och
• teres minor.

Dessa muskler fäster vid ”kulan” i axelleden, känd som humerushuvudet, via sina senor. Dessa senor hjälper till att lyfta och rotera din arm och tillåter smärtfri, smidig rörelse och kroppen uppnår detta genom att hålla ”kulan” i mitten av axelleden. Den vanligaste skadade rotatorcuffsenan är supraspinatus.

Rotatorcuffsmärta kan vara ett mycket smärtsamt och försvagande tillstånd. Det kan hindra patienter från att utföra enkla dagliga aktiviteter som att sträcka sig upp, lyfta armen och klä på sig/klä av sig. Det förvärras också ofta av aktiviteter som att spela tennis och styrketräning.

Bursa (se bilden nedan), närmare bestämt subakromial bursa är belägen ovanför rotatorcuffen. Om bursa är inflammerad, vilket kan inträffa med problem med rotatorcuffen, är det känt som en bursit. Bursalvävnaden är mycket känslig och kan ofta bli smärtsam vid inflammation. Dock är detta problem inte så vanligt som både patienter och terapeuter tror.

Vilka är symptomen på rotatorcuffsmärta?

Symtomen varierar mellan patienter och de är inte exklusiva för rotatorcuffsmärta. Det är viktigt att skilja rotatorcuffsmärta från andra smärttillstånd i axelleden som frusen skuldra och artros.

Klassiska tecken och symtom på rotatorcuffsmärta:
1. Smärta på utsidan av överarmen. Smärta kan också hänvisa till framsidan av axeln (även in i bröstet) och baksidan av axeln in i skulderbladet.
2. Smärta förvärras genom att lyfta armen åt sidan och över huvudhöjd. Det kan också vara smärtsamt att sträcka sig bakåt och flytta handen bakom ryggen.
3. Svaghet i axeln, särskilt när armen sänks från en position över huvudhöjd.
4. Smärta på natten, särskilt om du ligger på den drabbade sidan.

Vad orsakar rotatorcuffsmärta?

Rotatorcuffsmärta klassificeras vidare efter typen av rotatorcuffskada. Denna information erhålls genom att utföra ett diagnostiskt ultraljud.

På Rygg och Idrottskliniken i Lund får patient en diagnostisk ultraljudsundersökning utförd före en injektion, för att säkerställa korrekt diagnos och att se att det ej föreligger något anatomiskt hinder för att utföra injektionen.

• Rotatorcufftendinit/tendinopati: Detta är när rotatorcuffsenorna blir svullna och smärtsamma på grund av överanvändning och/eller ålder. Detta leder normalt till en samtidig subakromial inklämning och tillhörande irritation av bursan (slemsäcken). Bursa är en tunn slemsäck som sitter ovanpå rotatorcuffsenorna (se bilden ovan).
• Bristning i rotatorcuffen: Det är när senan har en bristning. Detta kan inträffa över tiden eller efter en plötslig incident, som ett fall. Dessa bristningar kan vara en hel eller delvis bristning av senan.
• Förkalkade senor (även känd som calcific tendinit): Detta är när det finns beniga avlagringar (känd som förkalkning) i rotatorcuffsenan. Det kan orsaka akut, svår smärta och en betydande minskning av rörelserna. Den exakta orsaken är okänd men kan relateras till vissa metabola sjukdomar som onormala sköldkörtel- och diabetestillstånd.

Hur diagnostiserar man smärta i rotatorcuffen?

Diagnosen rotatorcuffsmärta är en ”klinisk diagnos” vilket innebär att din terapeut oftast kan ställa diagnosen under din första undersökning. För att fastställa om du har en tendinopati, en bursit, en bristning eller förkalkning i senan måste dock ett diagnostiskt ultraljud utföras. Det är inte möjligt att fastställa denna information utan en ultraljudsundersökning.

På Rygg & Idrottskliniken kan du hos legitimerad naprapat Fredrik Jensen, få en diagnostisk ultraljudsskanning under ditt första besök.

Vilken injektion är effektiv för smärta i rotatorcuff?

Den mest effektiva injektionen för din axelsmärta beror på din specifika diagnos.

1. Injektionsalternativ för rotatorcuff tendinopati/tendinit
Den vanligaste injektionen som genomförs för rotatorcuff-tendinopati är en kortisoninjektion. Kortisoninjektioner (även känd som kortikosteroider) för rotatorcuffsmärta är extremt effektiva när smärtan inte förbättras och särskilt om smärtan väcker patienten på natten. Steroid är ett starkt antiinflammatoriskt medel som kan ge snabb och effektiv smärtlindring. De långsiktiga effekterna är dock tveksamma och det kommer mer och mer studier som föreslår att vi skall vara försiktiga med kortisoninjektioner. Vi utför kortisoninjektioner men rekommenderar injektioner med PRP eller hyaluronsyra vilket inte skada vävnaden.

Det är viktigt att notera att steroiden inte går in i själva rotatorcuffsenan, vilket potentiellt är skadligt för senan. Därav använder vi ultraljudsguidning för att minimera risken. Injektionen riktar sig mot inflammationen i den överliggande bursan (känd som en subakromial bursit). Det är händer att när man har smärta i rotatorcuffen att även den subakromiala bursan är inflammerad. Bursan är en mycket smärtkänslig struktur och därför ger injicering i denna struktur normalt utmärkt smärtlindring.

På Rygg & Idrottskliniken utförs alla våra injektioner med PRP eller hyaluronsyra eller kortison med hjälp av ultraljudsvägledning, för att säkerställa att vi riktar oss mot bursan och inte senan. Bursa är ungefär 2-4 mm, så utan ultraljudsvägledning är det inte möjligt att rikta in sig på bursan ensam. Forskning har visat att en ultraljudsstyrd injektion förbättrar resultatet av axelsmärta jämfört med oguidade injektioner (Aly et al, 2015, Eustace et al, 1997, Finnoff et al, 2015).

2. Injektionsalternativ för bristningar i rotatorcuffen

Den optimala hanteringen av bristningar i rotatorcuffen beror på flera faktorer, dessa inkluderar:
• Din ålder
• Storleken och platsen för bristningen (bestäms under ultraljudsskanningen)
• Dina krav på din axel dvs vilka aktiviteter du vill komma tillbaka till.

Det finns två huvudsakliga injektionsalternativ för bristningar av rotatorcuffen:

1. Ultraljudsstyrd steroidinjektion
Det första alternativet är en kortisoninjektion i den subakromiala bursa (liknande alternativet tendinopati). Detta ger ett smärtfritt fönster för dig att börja träna din skadade axel. Träningsbaserad behandling efter en bristning av rotatorcuffen är avgörande för att återställa full styrka och rörelse i axeln. Det är dock inte ovanligt att patienter kämpar med att utföra sjukgymnastikövningar på grund av höga smärtnivåer och därför fungerar kombinationen av behandling (injektion och sjukgymnastisk rehabilitering) mycket bra.

Fredrik Jensen utför kortisoninjektioner men främst inriktar vi oss på regenerativa injektioner som PRP och hyaluronsyra.

2. Plasmarika injektioner (PRP)
Det andra alternativet för en bristning av rotatorcuffen är PRP (Plasma Rich Platelet). PRP-injektioner är en relativt ny injektionsteknik som syftar till att uppmuntra ny läkning av senan (Schneider et al, 2018). Dessa injektioner är mest effektiva hos yngre patienter som har haft en specifik skada/tillbud som resulterat i att rotatorcuffen slits sönder, såsom ett fall eller att lyfta vikter på gymmet.

Då läkningen generellt är sämre när vi är äldre är det ett sämre resultat med stigande ålder. Men det innebär inte att det ej är effektivt med stigande ålder. Oftast behövs fler injektioner över en längre tid vid stigande ålder.

Det är mest effektivt när det utförs så snart som möjligt efter skadan. Det ska kombineras med ett omfattande träningsprogram där du får vända dig till en fysioterapeut eller legitimerad naprapat som har specialiserat sig på träning.

Tre PRP-injektioner genomförs under en 6-9 veckors period, där det är 1-3 veckor mellan injektionerna.

3. Vilka är alternativen för en förkalkad tendinopati/tendinit?

Om rotatorcuffsmärtan beror på kalcium-/benavlagringar i en av rotatorcuffens senor, finns det tre möjliga alternativ:

1. Shockwave Therapy (detta är inte en injektion): Shockwave är en effektiv behandlingsmodalitet för calcific tendinopathy (Cacchio et al, 2016). Behandlingen tillför akustisk energi till kalkområdena för att stimulera till nedbrytning och återuppbyggnad. Du kommer att behöva minst tre sessioner, en gång i veckan i tre veckor. Oftast 3-6 behandlingar.

2. Kortisoninjektion: En ultraljudsstyrd kortisoninjektion i den subakromiala bursa kan vara mycket effektiv för att minska smärtan som är förknippad med calcific tendinopati/tendinit. Vi utför dessa injektioner men är restriktiva med dessa på Rygg och Idrottskliniken.

3. Barbotage/sköljning: Denna procedur utförs med hjälp av ultraljudsvägledning och extraherar kalcium/benavlagringar från senan med hjälp av en nål. Att ta bort kalciumet krävde traditionellt ett kirurgiskt ingrepp. Denna behandling är mycket effektiv och undviker ofta behovet av operation. Vi kan använda oss av PRP under proceduren för att underlätta läkningen. Annars utförs denna med natriumklorid och under lokalbedövning.

Om du vill diskutera din skada innan du bokar in dig för en injektion fyll i formuläret här under och berätta om ditt problem och vad du vill ha hjälp med.

Andra axeltillstånd:

Biceps tendinit
Akromioklavikulär ledsmärta
Calcific Tendinopathy
Skulderartros
Frusen skuldra
Subacromial Bursit
Hydrodistension PRP injektion för Frusen skuldra
PRP injektioner för axelvärk

Referenser:

• Aly, A. R., Rajasekaran, S., & Ashworth, N. (2015). Ultrasound-guided shoulder girdle injections are more accurate and more effective than landmark-guided injections: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med, 49(16), 1042-1049.
• Cacchio, A., Paoloni, M., Barile, A., Don, R., de Paulis, F., Calvisi, V., Ranavolo, A., Frascarelli, M., Santilli, V. and Spacca, G., (2006). Effectiveness of radial shock-wave therapy for calcific tendinitis of the shoulder: single-blind, randomized clinical study. Physical therapy, 86(5), pp.672-682.
• Eustace, J. A., Brophy, D. P., Gibney, R. P., Bresnihan, B., & FitzGerald, O. (1997). Comparison of the accuracy of steroid placement with clinical outcome in patients with shoulder symptoms. Annals of the Rheumatic Diseases, 56(1), 59-63.
• Finnoff, J. T., Hall, M. M., Adams, E., Berkoff, D., Concoff, A. L., Dexter, W., & Smith, J. (2015). American Medical Society for Sports Medicine position statement: interventional musculoskeletal ultrasound in sports medicine. Clinical Journal of Sport Medicine, 25(1), 6-22.
• Schneider, A., Burr, R., Garbis, N. and Salazar, D., (2018). Platelet-rich plasma and the shoulder: clinical indications and outcomes. Current reviews in musculoskeletal medicine, 11(4), pp.593-597.