ALLA BOKNINGAR SKALL AVBOKAS SENAST 24 TIMMAR INNAN FÖR ATT EJ FAKTURERAS FULLT UT fredrik@ryggochidrottskliniken.se

Av legitimerad naprapat Fredrik Jensen

I januari 2025 publicerades en ny metaanalys av RCT-studier för artros i knäleden. Studien fokuserar på PRP-behandling och håller högsta vetenskapliga kvalitet, så kallad bevisklass 1.

Resultaten är tydliga: PRP-behandling vid knäartros ger statistiskt överlägsna förbättringar jämfört med placebo. Patienterna upplevde betydande smärtlindring och bättre funktion efter 3 och 6 månader. Det som gör denna metastudie extra bra är att forskarna äntligen har delat upp studierna i lågkoncentrerad respektive högkoncentrerad PRP.

Varför ”Pyspunka för PRP” är en missvisande rubrik

Du kanske har läst i Läkartidningen eller Dagens Medicin om ”Pyspunka för PRP” vid artros i fotleden? Problemet är att den studien använde ACP (Autologous Conditioned Plasma). Som legitimerad naprapat vet jag att detta inte är ett högkoncentrationssystem. Jag använder det själv ibland, så jag har bra koll.

Vid ACP får vi i bästa fall en koncentration på 1,2–1,3 gånger det som finns i vanligt blod. Enligt min erfarenhet är det oftast för lite. För att få ett riktigt bra resultat behöver vi ett system som levererar minst 4,5 gånger så mycket blodplättar som vanligt blod.

Volym och koncentration är nyckeln till framgång

Många tror att ”PRP är PRP”, men det är en enorm skillnad på hur många trombocyter vi faktiskt sprutar in.

När jag behandlar drar jag minst 60 ml blod för att få rätt volym och mängd blodplättar. Det är stor skillnad mot de 15 ml som används vid ACP. (Undantaget är små leder som tumbasleden där volymkravet är mindre).

Kommentarerna på sociala medier: Myter vs. Fakta

När jag lägger upp detta på Facebook kommer kommentarerna direkt: ”PRP är humbug” eller ”det finns inga RCT-studier”. Det tragiska är att de ofta kommenterar just en sådan studie utan att ens ha läst den.

Andra hävdar att metastudier visat på noll effekt, men de hänvisar ofta till 10 år gamla studier. Mycket har hänt sedan dess! Alla blir givetvis inte hjälpta; svår artros, ålder och övervikt spelar in. Men ofta beror utebliven effekt helt enkelt på att man använt för låg volym och koncentration.

PRP eller PRF – Vad är skillnaden?

Sedan har vi PRF (Platelet-Rich Fibrin). Det är PRP utan antikoaguleringsmedel. Är det en enkel injektion i en knäled använder jag oftast PRF. Men ska jag injicera flera leder eller ett större område använder jag PRP, annars riskerar vätskan att förstöras innan jag är klar.

Följ expertisen – Lär dig mer om forskningen

Jag följer läkaren Chris Centeno på Regenexx noga. Han är en av de som forskat längst på PRP och stamceller. Han kan ha en inställning att han är bäst och att alla andra är ”FAKE”, men han har otroligt mycket bra saker att säga.

Varje år gör han en genomgång av de kliniska studier (RCT) som gjorts. Hans senaste genomgång från juli 2024 är en riktigt bra resurs. Där delar han upp studierna per kroppsdel och visar svart på vitt om de givit positivt resultat eller ej.

FAQ – Vanliga frågor om PRP-behandling vid knäartros

Är PRP-behandling vid knäartros vetenskapligt bevisat? Ja, den senaste metaanalysen från januari 2025 visar på kliniskt relevanta förbättringar av både smärta och funktion jämfört med placebo.

Vad krävs för att PRP ska räknas som högkoncentrerad? Systemet måste kunna leverera en betydligt högre mängd trombocyter än vad enklare system som ACP (1,2-1,3x) gör.

Varför fungerar inte PRP för alla? Det beror på artrosens svårighetsgrad, patientens ålder, livsstilsfaktorer och – framför allt – om man använt ett system med tillräcklig volym och koncentration.


Expert-signoff: Det är skillnad på PRP och PRP. För att få ett resultat som håller över tid krävs rätt system och kunskap om volym. Jag fortsätter att bevaka den senaste forskningen för att du som patient ska få en behandling som faktiskt vilar på vetenskaplig grund.

Vad vill du ha hjälp med och vilken behandling? Fyll i och tryck på SKICKA

6 + 5 =